Klubben håller på resa sig efter knocken

När slutsignalen gick efter matchen mot Karlskrona i förra säsongens kvalserie så kändes mörkret totalt, Sundsvall Hockey hade åkt ur Allsvenskan, till sist. Borta var matcher mot Leksand, Malmö och Örebro, istället skulle nästa års motstånd utgöras av Kovland, Njurunda och Brunflo. Men någonstans där bestämde sig klubben för att samla ihop sig, resa sig från den totala knock man precis drabbats av och på något märkligt sätt börjar man långsamt ta sig på fötter igen. 

Jag satt på pressläktaren under matchen mot Karlskrona och följde på nära håll hur publiken och spelarna slets mellan hopp och förtvivlan, att Sundsvall skulle åka ur var inget man riktigt trodde på, ingen i föreningen ville ens tänka tanken på att man skulle tappa sin allsvenska status. En av kommentarerna jag fick under Kvalserien från spelarhåll var:"- Vi kommer klara det här, på något sätt så kommer vi att klara oss.". Men Sundsvall klarade det inte, efter slutsignalen ljudit i Gärdehov var det Karlskrona som firade och Sundsvall som lämnade isen som förlorare. 

Jag vet inte hur länge det tog att tömma arenan efter matchen, men när jag till sist lämnade Gärdehov satt det både spelare och anställda lite här och var i arenan och försökte ta in vad som egentligen hade hänt, Sundsvall Hockey skulle spela division 1. Jag såg spelare bege sig ut i mörkret med tårar i ögonen och nedslagna blickar, det här var inget man hade väntat sig och det fick inte bara hända. För mig kändes det som en dödsstöt för hela föreningen, att resa sig från det här, att samla nya krafter för att kunna göra det bra i division 1 kändes otroligt långsökt. 

Tystnaden från ledningen var total precis efter fiaskot, det kändes som att ingen riktigt visste hur man skulle gå vidare. Ingen visste riktigt vad man egentligen skulle göra och spelarna lämnade en efter en för nya klubbadresser. Men till sist hände något och det var Johan Eriksson som valde att skriva på ett nytt kontrakt. Innan någon annan hade skrivit på skrev en 20åring på för ett år i division 1 trots flera erbjudanden från andra klubbar. När jag pratade med honom var det inte mycket tvekan bakom det beslutet utan mer en vilja till revansch, en vilja att hjälpa sin moderklubb att ta sig tillbaka igen, även Niklas Zetterström skrev på och sen följdes det upp med flera tunga värvningar, Qvist, Hertzberg, Gustafsson, Bruggisser och Moore. Men en av de viktigaste nyförvärven gjordes nog när man fick in Stefan "Linkan" Lindqvist som har rutin från Timrå och han har säkerligen betytt mycket för Sundsvall Hockey.

Helt plötsligt började saker hända, supportrarna började tro igen på sin förening och man visade handlingskraft. Sundsvall Hockey är bara i början av sin resa tillbaka till Allsvenskan men man har tagit de första stapplande stegen, 13 matcher, 13 segrar och 37 av 39 möjliga poäng inspelade. Visst är motståndet blekt men man går just nu bäst i ettan tillsammans med Vita Hästen och det har börjat spridas en vinnande känsla runt klubben för första gången på länge.

Kommer man att gå upp direkt? Ingen aning, det är ett enda stort lotteri när det blir play-off och kvalserie men att Sundsvall Hockey är på rätt väg råder det ingen tvekan om och det får räcka så just nu.